Cykelhistoriska Föreningen - Renovering och delar

Förnicklade delar

Från Lars Erik Jonsson kommer följande tips:

Saknar du någon del till din förnicklade cykel, t. ex. lykthållare, sadelstolpe eller dylikt, men har förkromade sådana liggande i ”skrotlådan”?

Kromet lades, i alla fall upp till 1970-talet, ovanpå en förnicklad yta, så det gäller bara att ”plocka bort” kromet. Det gör du på några få minuter genom att lägga den kromade grejen i saltsyra. Efter 2 -3 minuter har saltsyran antagit en grönaktig färgton och en vacker förnicklad yta framträder. Saltsyran angriper inte nicklet.

30 % saltsyra, som du kan köpa i vilken kemikalieaffär som helst, funkar bra. Du behöver bara så mycket syra att hela grejen precis blir täckt.

Se bara till att göra det utomhus med vinden i ryggen och använd gummihandskar. Lycka till!

Vevpartier

Brian Rosenberg beskriver hur man modifierar ett äldre vevpati med klocklager till modernare BSA.

Elementärt för många, men nytt för en yngre generation, är montering av det klassiska Fauber vevpartiet.

Ett stort problem vid renoverig av gamla cyklar är ju lädersadeln. Genom väta och/eller uttorkning har den ofta råkat i ett skick så att man helst vill kasta den i soppåsen. Men eftersom tidstrogna nygjorda sadlar med få undantag saknas får man försöka rädda vad som går.

Nya sadlar sköts med Brooks Proofide ett par gånger om året, men för misskötta sadlar får man ta till grövre don. Efter att ha läst en del på Internet provade jag på en gammal Idéale som var stenhård och torkat snett så att fronten stack ut i vinkel. Dessutom hade sidorna rullats upp i "vingar",

Efter att ha dränkt in undersidan med en riklig dos matolja, i det här fallet rapsolja, som fick suga in över natten spände jag upp sadeln som syns ovan. Naturligtvis borde jag ha lagt mer material emellan; det blev tydliga avtryck efter remmen. Men resultatet visade ändå att jag var på rätt väg. Ovansidan behandlades sen med Viking Fiskarsmorning. Sadeln blev knappast i utställningsskick, men är nu rak och med mindre "vingar". Jag är övertygad om att läsarna har bättre metoder. Jag mottar tips med tacksamhet!

Möjligen hade en blandning av animaliska fetter och mineralolja varit att föredra. I hästsportbutiker finns Ekol-olja som förutom seldon även kan användas till att behandla skinnjackor och grova skor. Dag Hammar har följande kommentar:

Jag rätade ut en gisten Ideal för några år sedan genom att 1. dränka in den i rå linolja (Staffan Skott rekommenderar det för smorning av sadlar). 2. spänna ihop den genom att linda cykelslang kring den (Bra genom att man variera spänningen. Lämnar inga märken). 3. Låta den stå i några månader. Ganska likt ditt recept med andra ord. Formen blev bra men ytskiktet ngt krakelerat. Jag vet inte om det var räddningslöst från början.

Från Bengt Roos kommer följande metod:

Angående snedsträckta sadlar så bidrar jag med ett tips, tag loss lädret ifrån stommen och smörj in det upprepade gånger på ovansidan med seldonsfett med några dagars intervaller, blötlägg det sedan i vatten över natten. Därefter kan man forma det emellan ett par kasserade plastsadelstommar i lämplig modell, låt det sedan torka i press. Före återmonteringen är det lämpligt att även återfetta undersidan.

Torbjörn Ericsson har följande tips:

Det är inte dumt att mellan varven av insmörjning, ge sadeln en omgång med skokräm i rätt kulör. Om man smörjer in sadeln och enbart lägger ett ytskikt av skokräm, kommer detta att försvinna ganska snart. Genom att då och då lägga på skokräm, följer färgen med ner i lädret, och sadeln håller sig snygg längre. Då sadeln är mättad med fett och börjar bli torr på ovansidan, kan man t.o.m polera upp en hygglig glans på sadeln.

Ian Strand (medlem nr 50) i Älgarås skriver:

Även jag har några äldre lädersadlar, några i hyggligt skick o andra i torrt, rätt uselt skick. Frågade en dag en skomakare som visade mig en vätska han hade. Med den kunde han pressa till nytt läder utan vidare. Vanliga sadelmakare finns ju också. Formen kan man gjuta själv av gips, mot ovansidan vill jag minnas! Läste en gång i en sameslöjdbok att man kunde smörja lädret med majsolja. Just vilken matolja man använder är det ju kanske inte så noga med då de väl ändå inte härsknar. Annars, när det gäller läder sa man i det militära att det med fördel skulle smörjas efter blötning. Har därefter alltid smörjt allt i skinn efter att åtminstone ha fuktat det med exempelvisvis en blomsprej och jag har aldrig varit med om ens en antydning till mögel ed.
Vidare: andra, vanliga sadlars överdrag kan ju också se bedrövliga ut och jag hade en cykel till salu utan bra sadel när jag just hade fått tag i riktig oljefärg av gammalt datum. Så jag målade om en grön militärsadel med detta, till svart. Militärsadlar är ju lätta att hitta och har verkligt bra kvalitet. Den blev mycket fin, glänsande och slitstark i ytan. Det torkade snabbt, och färgade vare sig av sig eller smetade på något sätt. Gammal oljefärg står sig i ett halft århundrade utan vidare.. Ännu mer slitstarkarkt blir det förståss om man kan göra en äggoljetempera, men om den kan stå sig eller hur man gör med det är jag inte kunnig om.

Johan K Persson i Ystad skriver:

Läder bör vid blötläggning inte ligga mer an 10-15 minuter i vatten, batterivatten (dest vatten) tränger bättre in i lädret än kranvatten. När lädret torkar är det enklast att låta avgående fukten dra in fettet i lädret.
Äldre torkat läder bör infettas före rengöring med sadelsåpa. Alla dessa grymma insmörjningstipps verkar olika på lädret, men både linolja och matolja torkar så småningom, därav krackeleringen. Minkolja och neutralt skovax är vänligare mot lädret.

Eventuell polstring som tagel vilken är insydd i flerlagerssadlar disekteras först genom att sömmen pillas upp. Glöm inte dokumentera hur det satt under processen. Elementen tvättas och restaurers var för sig innan man syr ihop dem med nåtsöm, två nålar som möts i hålet. Numera finns starka syntetiska trådar i många kulörer. Vaxning av tråden hjälper till att täta sömnadshålen.
Lycka till!

Från Larz B Grönberg, Lid:

I armén i slutet av 60-talet lärde en gammal rustmästare mig att smörja in sadelns undersida rikligt med vapenfett och det funkade på armécyklarnas lädersadlar. Själv har jag bara Brooks i olika modeller till mina 5 Canondale inköpta hos Cyklig i Solna i slutet av 90-talet. Till de sadlarna använde jag Proofide eller Minkoil utan silikon.

Kommentar: Mink oil kommer som namnet anger från minkens underhudsfett och användes av pälsjägare för att smörja både skor och händer. Observera att Kiwi minkolja på burk innehåller silikon så det bör man som Larz skriver undvika.

Däck till äldre cyklar

Läs Åke Stenqvists råd och tips här!

Enkla tips att snygga till en smutsig och sliten lackering (självklart tycker säkert många):

1. Tvätta ramen med lacknafta som tar bort smuts och oljerester
2. Missfärgade och smutsiga delar, speciellt på ljusa ramar, rengörs med tvålull (fuktig såklart)
3. Slipa vid ev. rostangrepp och ojämnheter.
4. Fyll i lackskador med exempelvis Humbrol hobbyfärg som finns i alla hobbyaffärer. För vissa metallic-lacker kan nagellack vara perfekt om man hittar rätt kulör.
5. Använd något bilvårdsmedel för att blanka upp och skydda lacken

Klarlack är inte att rekommendera, men kanske någon läsare har andra erfarenheter? En metod är att i stället för tvålull använda Autosol som normalt är standardputsmedel för blanka delar. Eftersom det har en viss slipverkan får man gå försiktigt fram,